bondeliv

Ja bortbjuden på lunch blev jag häromdan till Melody på berget. Hur mysigt är det inte att få komma hem till någon som har maten klar??

Det är något jag absolut hatar när man kommer hem på en timmas lunch och måste ställa sig och laga mat.

I måndas va jag och Phillip på en tillställning organiserad av kommunen, dem ville hylla alla som klarat sin utbildning, så jag fick ett diplom och skaka hand med borgmästarn och en man kallad Mark Ingils va där och pratade om hans liv som dubbel amputerad från knänan. Han har alltid klättrat och bestiga berg är hans liv. Så en gång blev han och hans kompis in snöade i en grotta och hans båda ben till knänan blev frost skadade. I allafall så gav han inte upp där utan han besteg Mount Everest, The roof of the World som den förste dubbel amputerade man.

Mark Ingils:
-Om du inte siktar tillräckligt långt, vet du inte hur långt du kan gå


Men det va inte det jag egentligen skulle skriva. Efteråt köpte vi pizza men vi det laget hade jag varit hungrig så länge att jag bara klara av att äta två slisar innan jag mådde illa, SÅ summa sumarum jag hade lunch i tre dagar!!


Kramar